Knektar och båtsmän i Bredvik 1642 - 1895

I äldsta tider hade kustsocknar upp till norra Ångermanland s.k. ledungsskyldigheter och skulle bemanna skepp i krigstillstånd. Fördenskull var landskapen indelade i s.k. skeppslag och det antas, fast det ej är säkert bevisat, att Grundsunda och Nordmaling bildade ett sådant skeppslag under senare delen av medeltiden. Senare tillkom utskrivning av knektar, vilket framför allt under trettioåriga kriget formligen åderlät socknarna på manlig befolkning i vapenför ålder. Emellertid har jag i tillgängliga roteringslängder inte funnit så många uppgifter om knektar från Bredvik utan kan här bara redovisa ett fåtal.

I roteringslängden från 1621, som är den första jag tagit del av, ingick Bredvik tillsammans med Håknäs, Järnäs och Levar i socknens femte rote. Per Rasmusson gick detta år ut som soldat – han var son till Rasmus Esbjörnsson i Norrbyn. 1623 skrevs Nils Olofsson från Järnäs ut och 1627, då bara två hemman i Järnäs ingick i roten jämte Bredvik, var knekten också från Järnäs och även under de följande åren kom knektarna från andra byar. 1642 träffar vi så på knektar från Bredvik: David Östensson gick ut för sin faders hemman och Olof Larsson för sin moders medan knekten Olof Tomesson enligt längden besatt sitt eget hemman. 1647 - 1649 redovisas både David Östensson och Olof Nilsson som knektar på eget hemman. 1653 gick Hans Larsson för sin broder Johan Larsson i byn. David och Olof tas inte upp i denna längd, men den förstnämndes son Johan går knekt för sitt hemman i Bredvik. Samma är förhållandet 1655 och nu är även Mickel Tomsson knekt på eget hemman. I den sista rulla jag har tillgång till står Hans Larsson som knekt på eget hemman.

Från 1661 indelades hela Ångermanland i båtsmanssocknar, vilket betydde att Nordmaling i stället för 29 knektar skulle prestera 13 båtsmän, visserligen med fördubblingar under krigstid. Det här kom ändå att innebära en betydande lindring för socknen. Varje socken indelades i rotar, för Nordmalings del alltså 13 – Grundsunda hade 6 och Arnäs som var betydligt större 23. Som jämförelse kan nämnas, att Ume socken skulle prestera 150 soldater och Bygdeå 82 varav 36 i Nysätra församling.

Tidigare hade byarna i stort sett hållits samman i rotarna, när det gällde utskrivningen av knektar. Visst fördes en del hemman från någon by till nästa rote i ordningen, men när det gällde båtsmansroteringen strävade man tydligen efter största möjliga rättvisa vad areal och skattekraft beträffar, så Bredvik återfanns sålunda 1674 i en rote tillsammans med hemman i Lögdeå, Mo och Ledusjö, i en annan med hemman i Järnäs och Håknäs, i en tredje med Hyngelsböle och Järnäs och till sist i en rote med överskottsrökar från Lögdeå, Aspeå, Ledusjö, Sunnansjö, Agnäs, Djupsjö, Hörnsjö och Järnäs. 1683 var indelningen ungefärligen densamma, men 1691 hade en viss rättning skett i leden och från den tiden ingick i socknens 13:e rota Bredvikshemmanen jämte ett hemman i Ängersjö och ett i Järnäs. Efter det Nordmaling blivit båtsmanssocken har inga soldater skrivits ut från socknen, men eftersom socknarna norr om Nordmaling skulle stå för rekryteringen av de olika kompanierna i Västerbottens regemente kom Bastuträsk i Bjurholm att tillhöra Ume sockens rote 134, senare 118 Kungsman, eftersom Bastuträsk tagits upp som nybygge inom Ume sockens råmärke fast det kyrkligt hörde till Nordmaling den första tiden. Ett fåtal gardeskarlar finns nämnda, bland dem Olof Isaksson Frisk, son till Bredviksrotens båtsman Isak Olofsson Frisk, se nedan. Olof Isaksson var enligt domboken 1716 "förliden sommar i juni månad skriven till gardeskarl för postbonden Per Larsson i Långed". Det finns veterligen ingen systematisk genomgång beträffande dessa gardeskarlar. En något utförligare beskrivning av båtsmansinstitutionen kan man finna i Ava 1500 – 1990 s. 164 – 170 och framför allt i Teo & Per Sundins Släkter och gårdar i Arnäs 1535 – 1915 s.651 – 657.

Ordinarie båtsmän

1674 (roteringslängden)

Rote 9 (ett hemman i Järnäs och Johan Larsson i Bredvik, tre i Håknäs): Mats Larsson Lustig lejt

Lars Thomesson Lustig 1669

Rote 10 (ett hemman i Hyngelsböle, två i Järnäs, Nils Östensson i Bredvik): Herman Olofsson Biskopp (son till Olof Svensson i Brattsbacka i först giftet med NN Hermansdotter från Orrböle?), död

Rote (13 – överskottsrote från ett flertal byar, däribland Johan Davidsson i Bredvik): Lars Mickelsson lejd av Enok (?) Nilsson 1672

1678 (landsboken): Erik Pedersson i Håknäs tredje man, fattig

1681 (roterings- och utskrivningslängden):

Rote 1 (Nils Östensson i Bredvik, två hemman i Håknäs, ett i Hallen samt Pastor Herr Daniel – Solimontanus): Erik Andersson Humbla

Rote 4 (Per Hansson i Bredvik, ett hemman i vardera Hyngelsböle, Lögdeå, Brattfors och Torrböle, två i Gräsmyr): Zachris Nilsson

Rote 12 (Johan Larsson i Bredvik, två hemman i Järnäs, ett i vardera Ängersjö och Mullsjö): Olof Persson Stark

Alla dessa båtsmän med relation till Bredvik hamnade i Blekinge vid den stora omflyttningen 1686 – Erik Andersson Humbla hos Börje Pålsson i Hörje i Frillestads socken. som skulle sätta upp stuga åt honom; Zachris Nilsson Törnebom hos Gunne Mällson i Viby i Augerums socken och slutligen Olof Persson Stark hos Lars Jonsson i Stenaryd, Torhamn, som satt upp stuga åt sin båtsman. Zachris Nilsson Törnebom byttes ut den 16 okt. samma år mot Hans Matsson Törnebom, som tjänade själv för roten.

Rulla opå….Ordinarie och Fördubblings Båtsmän…Martij 1689:

Rote 13 (Per Östensson i Ängersjö, Elias Eriksson i Järnäs, Sven Simonsson, Lars Johansson, Per Hansson, Nils Nilsson och Måns Eriksson i Bredvik):

Ordinarie: Per Östensson i Levar – "skaffar för sig Jakob Johansson Hjort".

Jakob Johansson Hjort dog i Karlskrona om sommaren 1689 och ersattes av Isak Olofsson Frisk från fördubblingen. Jag har antagit att Jakob Johanssons änka hustru Brita gift om sig med efterträdaren som ordinarie båtsman Isak Olofsson, som hade sonen Olof Isaksson med hustrun och en styvdotter Karin Jakobsdotter, som gifte sig med Erik Johansson i Sunnansjö (se min artikel i Släkten 1998:1, s. 8-9, om min farfars härstamning!).

Isak Ol(of)sson Frisk redovisas som ordinarie i rullorna fram till 1706, men sedan är det ett glapprum fram till 1710 (dödlistan detta år), då

  1. Ordinarie Per Olofsson Frisk antecknas som död.

Han torde ha efterträtts av

  1. Jan Mattsson Wikman, som dog 3 nov. 1711 Denna Jan/Jon/Johan Mattsson finns upptagen i generalmönsterrullan 3 juni 1711. Han var då 36 år gammal, född i Pedersöre socken i Österbotten.
  2.  
  3. Enligt dödlistan 23 januari 1713 hade båtsmannen för roten Lars Svensson Wikman dött 11 november 1712. Enligt rulla över dem som skulle embarkera i Härnösand för transport till Karlskrona 31 maj 1713 var
  1. Olof Olsson Wikman, 19 år gammal, nu båtsman för roten. Han upptas fortfarande i rullan
  1. men där står också en Erik NN-son Wikman, bonde

1716 David Olsson Wikman, 19 år gammal, född i Österbotten. Därefter är det ett hopp i rullorna fram till

  1. David Olson Wikman död 1719; i stället Johan Andersson Wikman, infödd i socknen, nu 23 år, sjövan.

Johan Andersson Wikman *1700 28/1, död 1788 15/12, son till Anders Johansson och Stina Abramsdotter i Hörnsjö. Fick avsked 1730. Ärvde farbrodern Hans Johanssons (tidigare farfaderns) hemman i Hummelholm

  1. Matts Isaksson Wikman *1706 – se nedan under Isak Mattsson Rundman!
  1. Matts Isaksson Wikman död 1730 i maj. I hans ställe(1731)

1731 Knut Hansson Holm från fördubblingen rote 163 (Ava och Rönnholm), *1702 i Naversjö i Bohuslän, först anställd 1720 som fördubbling rote 169 (Gräsmyr och Hummelholm), sedan transporterad till fördubbling rote 163 1724.

Knut Hansson död i landsorten 10 juni 1739. I stället antogs vid rekryteringsmötet 22 januari 1740 reservkarlen

Erik Persson Wikman född i Anundsjö, då 35 år, bondeson, obefaren.

EPW var son till Per Eriksson 1669 – 1743 och Karin Nilsdotter 1663 – 1735, Österfannbyn 5:1 (se Arnäsboken s. 365).

  1. Erik Persson Wikman död under uppfordringen 14 september 1742, i stället antogs 24 januari 1743
  1. Per Eliasson Wikman, 38 år, infödd. Död under uppfordringen den 20 juni 1743.

Per torde ha varit den son till Elias Isaksson i Järnäs, som tillhörde den första kadern av lotspersonal där (JB s. 115). Han uppges av Nils Erik Molin ha dött 1745 men kan inte återfinnas i församlingens dödbok, vilket vid den här tiden brukar betyda, att han dött på annan ort. Det var under denna tid inte alls ovanligt, att bönder skrevs ut som båtsmän och just Per Eliassons hemman var det som tillhörde Bredviksrotan.

  1. Nils Mårtensson Wikman,24 år, lappson, född i Lycksele, överflyttad 24/1 från fördubblingen rote 174 Hwitlock, där han anställts 1741 20/1. Han kvarstod i tjänsten till omkring 1755, då han efterträddes av

1755? Per Johansson Wikman *1722, son till båtsmannen Johan Eriksson Norman och Kristina Olsdotter i Lögdeå.. Han hade anställts 1748 som fördubbling 164 Frimodig i Lögdeå, Enligt rullan 1780 hade han drunknat vid roten 1777 och ersattes av

  1. Olof Olofsson Wikman *1751 11/8 i Brattfors, son till båtsmannen Olof Olofs-son Söderman *1723 (från Södermanland) och Sigrid Svensdotter *1728, vilka senare blev nybyggare i Tallberg.

Olof Olofsson Wikman gifte sig 1771 med Kerstin Persdotter från Brattfors. De var bosatta i Ängersjö. Inga barn. Han stod kvar i tjänsten till sin död, 8 april 1790 och efterträddes 5 augusti detta år av

  1. Anders Mattsson, som dog redan i november samma år (inga data i rullan f.ö.).

Sedan är det en lång lucka i rullorna och nästa kände båtsman antogs

1799 Johan Jonsson Wikman *1766 i Umeå, gift 1799 med Anna Katarina Olofs-dotter *1768. Johan Wikman död i Stockholm i januari 1809

Barn: Olof *1801, Johan *1804. Roten vakant vid generalmönstringen 1809.

  1. Per Persson Wikman *1791 i Hyngelsböle. Om honom heter det i 1816 års Generalmönsterrulla: Infödd. Antagen 1809. Nuvarande ålder 24. Tjänsteår 7.

Berättas fått förvaltningens för sjöärendernas avsked. Frånvarande.

(Roten) Vakant.

Per Wikman bosatt i Bredvik från 1812.

Gift 1:o 1817 med änkan Anna Lena Wallström 1767 – 1820, dotter till sockensmeden Jonas Wallström, gift 1:o 1791 med torparen i Orrböle Olof Persson Örgren (från Öre), bosatta i Bredvik från 1812. Släkten Ögren i (Bredvik och ) Järnäs härstammar från detta par.

Gift 2:o 1820 med Maja Greta Nilsdotter 1791 – 1854.

Flera barn i detta äktenskap, bland dem sonen Gustaf *1826, stamfar för släkten Wikman på Vallen.

Gift 3:o med Brita Greta Olsdotter *1820 från Orrböle.

I detta äktenskap sonen Johan och dottern Anna Kristina *1859, gift med skräddaren August Öberg *1848 på Vallen. Erik Olof Wikman *1852 var hustruns son före äktenskapet.

Efter avskedet som båtsman var Per Wikman en tid kolare åt Olofsfors bruk, och sedan kyrkvaktmästare i Nordmaling. Han var bosatt i Norrmark till 1842 och sedan på Vallen. Som kyrkväktare efterträddes han av sonen Gustaf. Efter denne kom styvsonen Erik Olof Wikman, som tjänstgjorde i fyrtio år, varefter Gustaf Wikmans sonson Sven trädde till. Efter dennes död 1945 blev sonen Erland kyrkvaktmästare fram till sin pensionering 1978. Kyrkvaktmästarsläkten Wikman i Nordmaling kom alltså att tjänstgöra ett och ett halvt sekel.

  1. NN Wikman *1794 i hf-längden 1819 – 1823.
  1. Jakob Wikman *1800 13/1 (enl. hf-längden), död 1888 30/10. Gift 1826 med (pigan på Vallen) Eva Kristina Andersdotter *1795. Hustrun ej identifierad, men Jakob torde vara son till Olof Persson Örgren och Anna Helena Wallström – se Per Wikman 1791 ovan! men med födelsedatum 3/2 1800.

Av barnen gifte sig sonen Jakob med Karin Jakobsdotter och hade bl.a. sonen Axel Wikman *1871 12/3.

  1. Nils Petter Wikman *1831 18/1, son till bruksarbetaren Olof Lindström *1794 och hustru Sofia Magdalena Nilsdotter i Mo och Olofsfors. Gift 1:o 1853 med Maria Kristina Jonsdotter 1807??? – 1868 14/9. Gift 2:o med Anna Fredrika Öd-mark *1833 20/10 från Grundsunda. Barnen i första äktenskapet dog båda, sonen drunknade femton år gammal och dottern dog vid nio års ålder. I andra äktenskapet fanns en styvson, Alfred Olofsson *1864 och en dotter Alma Lovisa *1870.
  1. Olof Wilhelm Wikman *1851 1/12 i Mo, Nmlg, son till båtsman Olof

Norrlänning *1810 i Björna och Johanna Charlotta Fällman *1814 4/2. Olof Wikman gift 1:o 1874 med Maria Johanna Pettersson 1846 – 1888, 2:o 1888 med Johanna Maria Johansdotter *1854, dotter till förre bonden Johan Erik Johansson. Barn i första giftet: Maria Lovisa *1875, T…. Charlotta 1879 – 1884. Barn i andra giftet: Ester Johanna *1890, till Hörnefors 1918 Elvira Kristina *1892, till Vännäs 1915

Fördubblingsbåtsmän:

1689 Isak Olofsson Frisk, avancerat till ordinarie, se ovan!

Som fördubbling efterträddes Isak Olofsson före

  1. av Per Persson Wikman, som enligt
  2. års kompletteringsrulla hade dött 22/9 och

ersatts av

Per Abrahamsson Rundman, 20 årgammal infödd, som lejts av Olof Olofsson d.ä. i Brattfors (Domboken 1713 3/3 § 17). Denne ersätts i sin tur

  1. av Isak Matsson Rundman, som dog 6/2 1709.

Per Abrahamsson kan ha varit son till Abraham Esbjörnsson i Norrbyn. Isak Matsson var son till Mats Olofsson , nybyggaren i Mjösjö, och han var gift med Anna Andersdotter, som var dotter till Anders Mårtensson i Nyåker av släkten från Ledusjö (Släkten 1999:2). Anna kom senare att figurera i det stora krakelet i Kronörn, då Anna Olofsdotter anklagade sin make Olof Andersson för otukt. Isaks och Annas två söner kom i kronans tjänst – Matts Isaksson Wikman, båtsman, se ovan och Anders Isaksson Silver, soldat i Nyby i Umeå socken.

Efter Isak Olofsson kom

  1. Per Olofsson Frisk, som dog redan 9 juli 1710. Han var son till nämndemannen Olof Johansson i Orrböle och Margareta Persdotter, som var dotter till nämnde-mannen Per Hansson i Bredvik. Per Olofsson var gift med Märeta Ersdotter från Ledusjö; fadern Erik Nilsson var också nämndeman. Se artikeln "Den gamla Ledusjösläkten" i Släkten 1999:2!

Eftersom krigstillstånd rådde, skulle fördubblingar finnas och i rullan upptas

  1. Jon Svensson Runman, född i Nordmaling, 19 år, som i januari 1712 tjänstgjorde på fregatten Väduren. I senare rullor och dödlistor återfinns han inte

och ersätts med 1712 Erik Jonsson Runman, som 1715 varit varit hemförlovad men nu åter utkom- menderad. Denne, som var född omkr. 1694 enl. 1724 Generalmönsterrulla hade anställts 1712 vid 18 års ålder. Han transporterades nu till rote 167 som ord. båtsman i Sunnansjö och Baggård med flera byar. Han fick avsked 1729 som "gammal och otjänlig och dessutom hemmansbrukare" ! Det rådde nu fred och fördubblingarna hölls vakanta fram till 1741, då de återbesattes på grund av kriget mot Ryssland. 1741 Erik Olofsson Galant. 30 år, infödd, bondson, obefaren. Detta år på Karlskrona-flottan i Finland. Död 1742 20/10 på skeppet Giärta enl. Generalsmantalsrullan 1736 - . Erik Galant var son till Olof Olofsson 1666 – 1739 och Anna Olofsdotter 1660 – 1741, i Bredvik. Han var gift omkring 1740 med Karin Håkansdotter 1709 – 1747 från Rönnholm, omgift 1745 med båtsmannen Olof Olofsson Söderman i Brattfors.

  1. Jon Jonsson Galant står upptagen i rekryteringsrullan för detta år med "lika annotation med N:o 5 fördubbling". N:o 5 hörde till Skogs socken och det fram-går av rullan att Erik Johansson Hällberg inte avhörts sedan 1742 års expedition och därför avskrivits den 30 april 1743". Detta gällde ett antal av Västernorr-lands båtsmän, bland dem även Henrik Jakobsson Holm, som var fördubbling för rote 170 i Torrböle, Hummelholm och Örsbäck.

Jon Jonsson uppges i en annan rulla ha varit född 1709 i Gävle och kan möjligen vara identisk med den Jon Jonsson i Hummelholm, som var gift med Per Perssons dotter Margeta och som försvann i längderna omkring 1742, då han skall ha vistats i Armsjö. Härefter var rotens fördubbling vakant fram till 1748.

  1. Per Torstensson Galant antagen den 20 januari, son till häradsprofossen Torsten Lund i Grundsunda, 18 år gammal, obefaren. 1753 transporterades han till ordinarie karl för roten 163 med tillnamn av Brömster. I hans ställe rekryterades

1753? Johan Persson Galant, född 171(7) i Södermanland, död 8 augusti 1760 i Pommern (under det s.k pommerska kriget). Gift 1:o 1754 med Karin J(oh)ansdotter 1726 – 1758 , dotter till Johan Nilsson och Ingrid Svensdotter i Bredvik. 2:o 1758 med änkan Katarina Persdotter i Jär-näs 1711 – 1772, dotter till Per Ersson i Järnäs (från Håknäs). Från första giftet härstammar bland andra släkten Jacobsson i Levar. Två söner bar släktnamnet Åkerblom, vilket inte var ovanligt i Södermanland på 1700-talet, bl.a. som soldatnamn, men Johan Galant har inte gått att spåra under detta namn. Fördubblingen var nu vakant fram till

  1. Olof Persson antagen 10 januari, Han var född 1757, son till ordinarie båtsman Per Wikman, se ovan! Redan 3 juni samma år avancerade han till ordinarie rote 169 med namnet Rundman. och i stället antogs 16 juni
  1. Jonas J(oh)ansson Galant, 21 år, infödd, som dog redan i april 1790 liksom rotens ordinarie båtsman Olof Olofsson Wikman. Ytterligare sex av socknens båtsmän dog detta år under Gustaf III:s krig mot Ryssland.

Sedan vakans på nytt, fram till

  1. Lars Fågelström *1778, son till bruksarbetaren Mikael Fågelström, Olofsfors bruk, och sonson till båtsmannen Johan Eriksson Järpe i Hörnsjö. 11 januari 1808 blev Lars Fågelström ordinarie på roten 164 Hörning i Lögdeå och i stället antogs den 23 augusti
  1. Carl NN, 25 år, infödd, kommenderad i Ystad 1809. Denne Carl är för mig endast känd genom anteckningen i GMR 1809. Han torde ha varit den siste fördubblingsbåtsmannen i Bredvik, eftersom sådana inte tillsattes i fredstid och som bekant har Sverige kunnat leva i fred sedan 1809 bortsett från affärerna i Tyskland 1813 (slaget vid Leipzig) och i Norge 1814.

Det torde ha funnits ytterligare båtsmän i Bredvik än de här redovisade, men jag har inte kunnat finna fler namn med anknytning till byn. Det finns alltså möjligheter för den intresserade att bidra med komplettering av materialet. Daniel Brömster